Till min man

I tio år har vi vaknat vid varandras sida, vi har skrattat åt samma saker, sett en galen mängd filmer, flyttat till nya hem och lämnat gamla, vi har skaffat underbara katter, ibland har vi bråkat, ofta har vi skrattat! På många sätt är vi väldigt lika, tycker om att diskutera, vill gärna att det ska va rättvist, tycker att livet ska vara roligt och att man jobbar för att leva, inte lever för att jobba. Ibland säger vi samma sak i mun på varann, för det är så det blir när man har blivit sammansvetsade. Även om våra likheter är en styrka är det kanske ändå våra olikheter som bidrar mest till ett levande förhållande...att du gillar att lägga strumporna på golvet medan jag hellre har mina i lådan. I present av dig får jag en iPad, av mig får du en plåtask. Att jag babblar i tid och otid medan du pratar när du har nåt att säga. Jag är en "görare", du är en tänkare. Du kör bil, jag cyklar. Du snurrar och pratar i sömnen, jag ligger blickstilla. Jag älskar choklad, du föredrar fruktgodis..... Fram till nu har du varit min bästa vän, allt som oftast min älskade man, och ibland den dummaste i hela världen! Det här året har du också blivit en pappa till finaste finaste Lou. Tack för att du står ut med alla mina egenheter, som jag egentligen inte vill erkänna att jag har. Tack för att du alltid står vid min sida när jag behöver dig och för att du vill leva ditt liv med mig! Älskar dig!(trots strumporna på golvet)